Nothing is ever lost, or can be lost. The body, sluggish, ancient, cold. The ash left from earlier fires shall do reflame again.
If you're a bird, I'm a bird
Änglavakt eller vad?! Mattias har tvättstuge-nyckeln i fickan och han kommer inte hem ikväll och jag skulle haft tvättstugan egentligen, men nu kan jag inte tvätta! För det finns ingen nyckel! Haha.
Jag sa precis hej då till Mia som sov här igår, Mickis sov också här men hon åkte till Danne imorse. Och jag och Mia kollade på The notebook (anledningen till varför jag har tagit tillbaka min gamla design), och nu saknar jag Jonas helt jättemycket.
Igår hade jag det i alla fall otroligt roligt. Jag, Mickis och Mia skulle åka till Brommaplan och sitta i Amalias kolonistuga, men när vi satt på tuben blev det ändrade planer och vi skulle till Vällingby istället. Och från Vällingby tog vi en buss mot Spånga Station, och det verkade som att ingen riktigt visste vart vi skulle. Och för att komma till huset vi skulle vara i behövde vi gå i typ en timme kändes det som, fast när vi gick hem tog det bara typ 10min, även fast vi hade kisspauser. Men i alla fall, det var jättekul där. Jag var lite hängig i början och ville egentligen bara ligga hemma och kolla på film. Men det var helt klart värt att åka dit ändå, alla var jättetrevliga. Och jag berömde ägaren för det fina huset, men tydligen hyrde de det bara. Så det var nytt, jag har aldrig varit på fest i ett hus som är hyrt. Vad jag vet i alla fall. Men vi träffade många härliga människor, men åkte hem redan vid tolv, och 01.40 låg vi allihopa tryggt i min säng på Segelflygsgatan.
Nu sitter jag i min säng, där jag i stortsätt har suttit/legat hela dagen, och bloggar, lyssnar på Foo Fighters och kollar ut i höstmörkret. Det är just nu till hösten, och vintern och allt det, som jag vill ha så himla mycket närhet. Men jag vet att jag samtidigt behöver ännu mer tid för mig själv. Det känns som att jag måste vara mer med mina kompisar. Och vara mer med mig själv. Jag börjar bli så där sliten igen. Och det är inte bra, åh nej.
telefonsamtal med Mickis och Adam
- Skit i den knasiga gubben
tack, det värmer ;)
Oh no, don't talk about it. No, please, don't talk about it. Oh no, don't talk about it. Not one more word about it
No please don't think about it
Oh please don't think about it
It goes away
Jag vaknade morgonen där på vid halv tio, eller vad klockan var, av att Mia skickar ett sms och grattar mig på namnsdagen! Helt jättesöt som kommer ihåg det! Och då var Emmeli igång, det krävs inte mycket för att den där lilla loppan ska bli jättepigg. Så hon satte sig vid datorn och sen hoppade hon in i badet och sen dammsög hon och höll på, allt medan jag fortfarande försökte ta mig upp ur sängen. Sen vid tolv skulle hon gå till Mariatorget för att möta upp Joel, de firar ju TRE ÅRSDAG idag. Så då drog jag mig hemåt. Och medan jag beundrar fåglarna och undrar vilken fågel det är som får dem att vända hela tiden så kommer Lasse och tvillingarna fram och hälsar på mig. Så vi pratar en stund, men sen ska de vidare och köpa gummisnoddar till låsen på badhuset.
Och självklart när jag kommer ner i tunnelbanan åker Skarpnäck tåget på en gång, som alltid. Som tur var, var bänken ledig så jag kunde sitta ner och lyssna på Foo Fighters som jag precis har laddat ner och lagt in i ipoden. Så resten av resan hem lyssnade jag på Foo Fighters Home (hade den på repeat) och skrattade högt åt Denise sms. Och nu är jag äntligen hemma, men det är inte en kotte här! Vart är alla?
Ha det bra, hörs!
don't think I'm lying around crying at night. There's no need to worry, I'm really all right
Klockan är två och jag ska börja städa mitt rum. Det här går aldeles för segt, jag har inte lust med någonting egentligen. Funtar på att bara ligga ner och stirra upp i taket, men jag måste verkligen städa. Så vilan får jag vänta med. Hoppas bara att jag inte är allt för trött ikväll när jag ska vara med Emmeli. Men jag brukar få gott om energi när jag väl är med henne, hon är sådan glädjespridare! Och Jonas, världens bästa Jonas, ska bjuda mig på middag idag. Hoppas det inte blir allt för fancy eftersom jag ofta brukar bli illamående när det är så fint. Som när mamma och jag var i Cypern och sista dagen skulle vi äta ute, men då fick jag så klart världens magvärk och mådde illa så att jag knappt kunde äta något. Och flera gånger när jag har fyllt år och man går ut och äter blir jag också illamående. Det är kanske att jag blir så uppe i varv av att äta ute. Jag tycker det är så romantiskt, oavsätt vem jag är med så blir det alltid lite speciellt när man äter ute. Så jag ser verkligen fram emot ikväll med Jonas.
We'll shine together
Told you I'll be here forever
Said I'll always be your friend
Took an oath
I'ma stick it out untill the end
Now that it's raining more than ever
Know that we still have each other
You can stand under my umbrella
det går bra nu, kompis det går bra nu
Vaknade av att Mickis skickade ett sms och bad mig ringa henne. Så jag ringde henne och vi prata i typ en halvtimme, sen dog batterierna på min telefon. Så då gick jag upp och käkade lite frukost (jag saknar min blodgrape, nu måste jag äta massa äckliga mackor) och sen bosatte jag mig vid tvn i vardagsrummet. Nu har jag kollat på 20 låtar med George Michael, alla hans videor är jättekonstiga... Och så har jag smsat lite med uttråkade Sebbe(!). Och läst folks bloggar. Men nu ska jag hoppa in i duschen tror jag, senare ska jag äta med pojkvännen min och sen träffa Emmeli. Det lär bli en toppenkväll!
Ha det helt underbart, så hörs vi sen!
Rock on!
Okej, själva skoldagen var långt ifrån hysterisk. Men efter skolan började allt.
Jag, Jon och Muppis åkte in till stan för de hade fått lön och skulle shoppa loss och jag skulle vara deras rådgivare. Och eftersom jag äääälsar killkläder följde jag gärna med. Så gick vi fram och tillbaka mellan massa affärer och de köpte finfina grejer! Sen följde jag med Jon till webhallen för han skulle köpa Dota igen, eftersom det första gav han som muta till lillebror. Sen fick jag äntligen åka hem och såg fram emot att slänga mig på soffan och sova en eller fem timmar. Men då skulle jag följa med pappa och handla. Och så mötte jag Mattis i porten så han följde också med. Sen när vi kom hem igen fick jag ett sms av Mickis i nöd! Så jag gick och mötte henne vid bussarna och så satt vi ute och pratade ett tag och sen gick vi in till mig och åt satsumas och visade varandra vilka låtar vi hade när våra pojkvänner ringer. Sen kom pappa Adlerz och hämtade Mickis. Så nu sitter jag här. Eller ligger snarare, i en position som gör väääldigt ont i nacken men det är i stortsätt det enda sättet jag kan sitta på med den här bääärbara datorn. Och nu har jag lite ont i magen efter några satsumas för mycket. Jag funtar på att gå och lägga mig typ nu. Så jag är utvilad och fräsch till imorgon.
Och imorgon har jag verkligen dubbelbockat mig. Men det kommer lösa sig ändå! Först ska jag fika med Mia, och sen ska jag träffa Emmeli, men jag ska också åka till Jon efter hans jobb. Och jag tänkte inte på att det är fredag imorgon och Emmeli är ju ensam hemma då, så jag skulle komma över dit så att vi kunde äta pizzaslice mitt i natten!
Men men, jag ska nog ringa min älskade pojkvän innan jag lägger mig och prata lite med honom. Det är så trist att sova utan honom, så jag kan ju åtminstone få prata lite med honom.
Ha det bra, hörs!
oh breathe... just breathe
So you're taking these pills for to fill up your soul
And you're drinking them down with cheap alcohol
these words are my diary, screamin out loud
'cause these words are my diary,
screaming out loud.
and I know that you'll use them,
however you want to.
Ny dag, nya andetag
Jag vill bara kunna gå vidare, lämna det bakom mig. Men det känns som att det enda sättet för att verkligen glömma det är att försvinna från det. Lämna landet, lämna människorna och allt som har med det att göra. Och att fly från det kanske inte heller är så vettigt. Men hur ska jag kunna möta det? Jag kan inte konfrontera minnet och ta itu med det. Jag vill inte göra det. Jag vill inte behöva gräva upp det som jag så länge har försökt gräva ner. Och man säger ju att tiden läker alla sår. Och om sådär 5-10 år kommer det antagligen vara glömt. Men smärtan att nå dit är för plågsam. Jag har tappat förtroendet för andra och det är som att vad jag än gör ligger det där minnet och gror. Och det blir större och större för varje gång jag tänker på det. Det växer som ogräs. Och ingen förstår mig, Ni förstår mig inte. Ingen förstår hur ont det gjorde, hur arg jag var på mig själv och på er. Och det var inte bara de senaste som hände som gjorde mig så illa. Det är hela grejen. Och jag vet att jag inte varit någon ängel heller. Jag är medveten om mitt svek.
Allting som har hänt är som en eldklump inuti mig. De tär på krafterna att ha någonting som brinner inom sig. Allt gör så ont. Jag vill bara skrika och slåss, få ut mig alla jävla känslor som gömmer sig bakom en meningslös mur. Men jag kan inte. Jag kan inte skrika tills luften i mina lungor tar slut, för jag har ingen luft att skrika med. Jag kan inte slåss, för jag har ingenting värt att kämpa för. Så jag stänger in mig istället, slåss när ingen ser, skriker när ingen hör. Det känns som att jag har förlorat. Och ingen kan rädda den som är förlorad. Jag är så illa där ann att jag inte kan räddas. Det går inte att laga något som aldrig var riktigt helt.
Jag är bara 17! Det ska inte göra så här ont att leva, jag ska inte behöva bära på sånna här saker! Varför fick jag superkraften "Smärta"?! Jag är patetisk.
Men nya dagar kommer, nya andetag. Något att se fram emot. Det kommer bli bättre, jag kommer må bättre. Men ibland slår det till som en käftsmäll och man ligger där och undrar vad som gick snett. Eller som en örfil kanske. Det svider som fan, men mest är man bara chockad.
When you love someone, you'll do anything. You'll do all this crazy things, that you can't explain
Imorgon hade jag tänkt gå upp lite tidagare, ta en promenad , äta lite havregrynsgröt och sen vara helt redo och klar till provet. Jag har ingen aning hur det kommer gå på provet. Jag kommer knappt ihåg vad vi har jobbat med under den här terminen. Men förhoppningsvis kommer all kunskap tillbaka till mig när jag väl sitter med pappret framför mig.
Och en komentar om DH! Orka att han verkligen blev helt mysko efter att han vann valet som borgmästare. Först värsta dreamguy och sen helt jättesur. Jag är lite smått förvirrad. Men ååh, Mike och Susan... Man bara måste älska dom (:
STAY BLOND!
Och Mickis har skaffat blogg! OMG! Och jag har bestämt mig för att stanna som blondin. Alla färgar håret brunt så jag ska vara blond istället! Eller rödhårig.... Hmm....
tisdag tisdag tisdag, ja, det är tisdag tisdag
Jaha, nu var det tisdag igen... Hade fyra dagars helg precis så det känns lite sugit att komma tillbaka till skolan och ha den jobbigaste dagen på hela veckan. Men men, om typ 23359 timmar är det över så då kan jag istället njuta av att det bara är två skoldagar kvar innan höstlovet. Mm, höstlov. Underbart ska det bli med en veckas ledigt!
Igår kom min älskade pojkvän till mig, han överraskar mig alltid lika mycket. Han kom i alla fall över med sin fysiktenta och så var det meningen att vi skulle plugga. Men han dampade för att det var så svårt och skrek "Jag ska byta till webdesign!!!". Men nu sitter han uppe på fysiken ändå, så förhoppningsvis får han hjälp nu så att han klarar det. Jag vet att han kan.
Så nu slutar snart webdesign lektionen och då börjar vårt 4 timmarspass i datorkunskap. Woho...
Jippie!
Det funka! Nu ska jag bara koka te, och sen ska jag börja läsa om Hip Hop. Ha det bra, hörs!
Drive slow homie
Men tills vi ses igen... Ha det bra, hörs!
Let the rain fall down, I'm coming clean
Alla dagar känner man sig inte lika fräsch som annars, men jag har åtminstone en skitsnygg mobil! Jag fick den igår, eller fick låna den igår, av pappa. För han använder en jättedyr och avancerad från jobbet. Och först hade han den här och sen en annan, men han tyckte det var synd att den där jättebraiga bara låg och dammade, när den faktiskt kostat en hel del. Fast jobbet har betalat det såklart. Så jag fick välja mellan den där walkman telefonen eller en med bättre kamera. Men jag valde den där som ni ser på bilden. För jag har velat ha den jättelänge, jag tycker den är jättecool. Så jag ville bara flasha den lite.Åh, du store regngud, ge mig regn. Riktigt regn, massa regn. Låt det pågå i flera dagar. Skölj bort mina synder, problem och tankar. Låt det pågå till jag är renad, ny och redo för livet igen.
my deepest confessions
Och så för att för att vrida det här till något positivt:
För mitt liv är för bra för att vara sant. Jag har massa underbara människor, även fast jag på senaste tiden varit otroligt dålig på att hålla kontakten med alla. Men de finns där. Gamla, nya. Södermalmsskole-folk, Knorra-folk, älta-folk, Nackademin-folk, Mälarhöjds-folk (åh, underbara mälarhöjds-folk!) och folk som funnits där sen dregel och krämiga spyor. Så varför fokuserar jag bara på allt dåligt när mitt liv är fyllt med så mycket godhet? Och alla mina bekymmer är ju så pinsamt små och meningslösa. So what att jag känner att jag inte klarar skolan. Det handlar bara om att jag måste ta tag i mig själv och verkligen plugga. Istället för att bara sitta med boken i knät medan jag kollar på tv, så kan jag faktiskt bara stänga av tv och läsa i boken. Och so what att en av mina bästa kompisar strulade med Jonas, vi hade endå gjort slut. Och so what att jag inte kan släppa det. Det är jag själv som förstör genom att ständigt dra upp det istället för att bara gå vidare, och dra ett sträck över det. Och so what att jag inte ser mig själv som perfekt. Ingen är perfekt, men enligt idealen är jag bra nära. Så varför inte bara öppna ögonen och se det. Men där måste jag i för sig säga en sak till. Alla säger hela tiden att jag har så himla fin kropp, liten och smal och så hiiiimla stora bröst. GE MIG DIN KROPP! Men hallå, mitt ansikte då? Den enda komplimangen jag har fått för mitt ansikte är mina långa ögonfranser, som på grund av maskaran inte är så långa längre. Alla säger att jag borde ha bra självförtroende för alla komplimanger jag får. Men jag känner mig bara fulare. För alla berömmer bara min kropp, inte mitt ansikte. Och vad ska jag med en snygg kropp till om mitt ansikte ändå är förjävligt? Men även där kan jag ändra mig. Jag måste sluta vara så jävla rädd för vad andra tycker. Och jag måste sluta se mig själv som tjock. Fast det gör jag inte, egentligen. Det är bara det att jag kan göra min kropp bättre. Inte smalare, utan fastare. Starkare.
Alla säger att jag är så skör. Och det är så rätt så rätt. Jag överanalyserar allt. En komplimang vänder jag oftast till något negativt. Som jag precis skrev; bara för att alla berömmer mig för kroppen, tar jag för givet att de menar att mitt ansikte är fult. Det går inte att tillfredställa mig. Jag kommer alltid be om mer, eller vända det till något negativt. Och jag kommer alltid jämföra mig med andra, även om jag accepterar mina fel och uppskattar dem istället så kommer jag fortfandde jämföra mig själv.
Kanske är det de här som har gjort mig så svag. Jag försöker bevisa för hela världen att jag är perfekt och självständig. Jag försöker dölja mina känslor. Inte visa mig svag, att jag helt enkelt blivit svagare än nödvändigt. Jag vill skratta hela tiden, jag vill vara glad hela tiden. En förebild, någon som alla ser upp till. Så jag gör det. När någon eller något sårar mig rejält biter jag ihop, ler och säger att det är okej. Det var antagligen mitt fel att det blev som det blev. Och hur många gånger har jag inte sagt att jag ska ändra på mig, säga ifrån om jag blir upprörd eller sårad. Och till viss del har jag väl blivit bättre. Men jag tar fortfarande inte itu med någonting. Jag har mått som skit så länge, men eftersom det alltid har varit någon annan som har haft problem har jag lyssnat på dem istället för att prata ut om mina. Jag ser det gärna som osjälviskhet. Att jag prioriterar andra före mig. Jag ser det som något bra. Men kanske borde jag lyssna på mamma. Kanske borde jag sluta bry mig om alla andra och för en gångs skull tänka på mig själv i första hand. Kanske är det inte förrän så jag kan gå vidare med mitt liv. Hitta min väg och leva fullt ut. Utan smärtan, stenen på bröstet och allt tvivel.
Efter regn kommer solsken, hang in there
Så då var det fredag, underbara fredag. Jag är dock inte så överlycklig än. Kanske för att klockan bara är halv två. Jag har varit vaken i två timmar kanske(?) och jag är redan uttråkad. Eller rastlös kanske. Anyway, jag pratade i telefon med mamma igår och nu känns allt lite ljusare. Jag skrev ju förut att jag inte vill någonting och känner mig allmänt misslyckad, men nu vet jag att jag måste tänka ut lite saker. Vad jag vill och varför jag vill det. Typ så. Så alla mina kära vänner, ni får vara beredda på att jag kommer vara lite nedstämd. För att tänka ut vad jag vill är inte lätt. Eftersom jag för tillfället inte har någon drivkraft, jag vet inte ens varför jag lever längre. Eller fysiskt sätt vet jag varför jag lever. Syre, mat och allt sånt där. Men det är som att jag bara rör mig i rutin, jag gör ingenting jag själv vill längre. Jag bara hänger med alla, för det är lättare att driva med än att hitta sin egen väg. Men det som händer är att jag sakta men säkert dör lite inombords. Jag blir mindre och mindre jag, Zabina, och istället mer en blandning av allt. En enda stor röra. Allt bara flyter omkring inuti mig, jag har ingen balans, ingen röd tråd att följa. Det är massa röda trådar, och jag vet inte vilken av dem som leder till min lycka.
Och denise - från mig till dig - Avril Lavigne - keep holdidng on:
together we stand
i'll be by your side
you know i'll take your hand
when it gets cold
and it feels like the end
theres no place to go you know i wont give in
no i wont give in.
Keep holding on
'cause you know we'll make it through, we'll make it through
just stay strong
cause you know i'm here for you, i'm here for you
Hold me, love me. Don't ever go
You make me so hot
Make me wanna drop
You're so ridiculous
I can barely stop
I can hardly breathe
You make me wanna scream
You're so fabulous
You're so good to me Baby
what's the point of life, if you're not living it?
Cause these words are my diary, screaming out loud.
And I know that you'll use them, however you want to
'cause you make the world a better place
när du halkar med din tunga på en
bokstav i mitt namn
Confessions; what a wonderful world we live in
Jag har inga mål. Jag har inget att uppnå, se fram emot eller kämpa för. Jag går till skolan för att jag måste, och för pengarna. Inte för att jag vill lära mig. Jag vill inte ens lära mig längre. Och alla klagar på att de är så skoltrötta, men de kämpar ändå. För de vill ha bra betyg, de vill ha en utbildning och få jobb. Jag vill ingenting, för jag vet inte vad jag vill. Jag går hem efter skolan och lägger mig och sover. Jag har inte ens orken till att öppna skolboken och plugga. Jag har ingen drivkraft, jag ser ingen anledning. Vad är det för mening att varje morgon (utom fredag, lördag, söndag) gå upp till skolan och göra någonting som jag inte vill. Eller jag vet inte ens om jag inte vill. Ja, ni ser. Jag vet ingenting, jag kan ingenting, jag vill ingenting.
"Too often, the thing you want most is the one thing you can't have. Desire leaves us heartbroken, it wears us out. Desire can wreck your life. But as tough as wanting something can be. The people who suffer the most, are those who don't know what they want."
kul, jag är vanlig
[x] Mamma
[x] Pappa
[ ] Styvmamma
[x] Styvpappa
[x] Styvsyskon
[x] Bror
[ ] Syster
[ ] Systerson
[ ] Systerdotter
[x] Mobiltelefon
[ ] eget badrum
[x] eget rum
[ ] swimmingpool
[ ] Hot tub
[ ] gästrum
[x] Dator
[x] TV
[ ] Bastu
TOTAL: 9
[x] En säng lite större än normalt
[x] Mer än 4 par skor
[x] Solglasögon
[x] Klocka
[x] mp3spelare/iPod
[ ] en fungerande PS2
[ ] Nintendo Wii
[ ] Xbox som funkar
[ ] Nintendo 64 som funkar
[ ] Gameboy/ Advance
[ ] Gamecube
[ ] nintendo ds
TOTAL: 5
[ ] Poker-bord
[ ] Basketkorg
[ ] Hockeyspel
[ ] Biljardbord
[ ] pingisbord
[ ] Fooseball (fotbollspel)
TOTAL: 0
[x] Nattduksbord
[x] Stereo på rummet
[x] CD spelare
[ ] Har något klädesplagg från Abercrombie och Fitch eller Hollister/ AE
[x] Dina föräldrar har gett dig kreditkort/atm kort
TOTAL: 4
[ ] Jobb/sommar jobb, jobbar en gång i veckan
[ ] Shoppar minst en gång i veckan
[ ] har dyr parfym/cologne
[x] AIM/MSN
[x] Kamera/video kamera
TOTAL: 2
[ ] Skoter/motorcykel/bil/moped/fyrhjuling
[ ] Gitarr/trummor/basgitarr
[ ] Piano/Keyboard
[ ] något annat instrument
[x] varit på en kryssning
[x] rest utomlands
[ ] haft en personlig tränare
[ ] dyra smycken
[x] träffat en kändis (eller flera)
TOTAL: 3
[ ] Platt/locktång
[ ] har varit i en slagbur, som är till för baseboll
[ ] har 1000 spänn på dig just nu
[x] kreditkort, debetkort eller bankkort
[x] rest i Europa
[ ] Varit på Hawaii
[ ] Varit i USA
[ ] Varit i Asien
[ ] Varit i Australien
[x] Varit i Afrika
[ ] Varit i Sydamerika
TOTAL: 3
[ ] Föräldrarna har bil
[ ] Jet ski/båt
[ ] Husbil/vagn
[ ] Jag har en bil
TOTAL: 0
[x] Hemmagjord mat nästan varje dag.
[ ] suttit i en limo
[ ] suttit i en helikopter
[x] äger en videokamera
[x] egen laptop
[x] egen dator
TOTAL: 4
TOTAL SUMMA: 26
1-22 = Ghetto-kid
23-32 = vanlig
32-40=rik brat
41+ = uppeklassens snobb
such a beautiful disaster
He's soft to the touch
But afraid at the end he breaks
He's never enough
And still leaves more than I can take
bara för att du är mitt inre, mitt yttre, mitt allt
Jag och Emmeli i Nilles kök
Från klagosång till ljusa stunder
Det är på tiden att alla mina underbara klasskamrater får en plats i rampljuset. Så det här inlägget tillägnar jag åt mina kompisar i TE2a. För det är ju faktiskt de som får mig att orka med skolan, dåliga dagar och helgerna med för den delen.
Confessions
Jag verkligen älskar min klass. Jag var hemma idag på morgonen, men insåg att jag verkligen behövde gå på matten så jag åkte in till skolan kvart över ett. Och även fast min klass är så underbar så är det lite små jobbigt. För jag är en glad människa, jag skrattar ofta och högt. Så sen när jag väl inte är lika glad blir alla nästan irriterade för att jag inte skrattar. Och folk tror att jag typ är döende eller något eftersom jag inte skrattar åt deras skämt. Och just därför måste jag le även fast jag inte vill. Och det är konstigt det där... hur fasaden kan le medan allt faller ihop inombords.
Att svara på frågor är något utav det bästa jag vet!!
Ta närmaste bok och slå upp sidan 133, rad 7 vad står där?
"Han började knäppa upp skjortan och tog god tid på sig eftersom..."
(Boken "Inte någon snäll flicka")
Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En tröja
Vad var det senaste du såg på tv?
"Simpson"
Utan att se efter gissa vad klockan är:
jag kollade på klockan :(
Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Rihanna - rehab och suset från processor-fläckten
När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Gick från tunnelbanan hem till min skööna säng
Vad tittade du på innan du började svara på den här?
Denise blogg
Vad har du på dig?
lång t-shirt och strumpbyxor
Drömde du om någonting inatt?
Samma som jag drömmer varje natt...
När skrattade du senast?
På tunnelbanan hit, när jag kollade på bilden på Stickan! Haha
Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Lila tapeter, fotografier, anslagstavla, målningar, lite ehm.. fläckar
Vilken var den senaste filmen du såg?
Transformers med Jonas, SÅ BRA!
Om du nu blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
En villa till pappa med egen välisolerad studio, ett hus på gotland till mamma, en egen dator till Jon, en egen lägenhet til mig såklart, och fylla den med massa möbler (EJ från ikea) och så skulle jag fylla min "walk-in-closet" med massa uuunderbara kläder!
Berätta något om dig som folk inte visste
Det finns ju ett skäl till varför de inte vet det, alltså tänker jag inte säga.
Om du kunde förändra en sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle de vara?
Tjyvar och banditer!
Tycker du om att dansa?
Jadå, så länge ingen annan är i rummet
Vad tycker du om Geogre Bush?
Inget speciellt, jag känner honom inte så väl
Vad skulle dina barn heta, pojke respektive flicka?
Det märker jag när jag har den i famnen
Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Vill du ha en liten återblick från ditt livs höjdpunkter?
Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Det spelar ingen roll faktiskt (:
And we were laughing. We had hope and now it's broken.
There's a pretty girl standing
at the counter of the corner shop
She's been waitin' back there
Waitin' for her dreams
Her dreams walk in and I begged 'em to stop
Well she's not too proud
To cry out loud
She runs to the street and she screams:
What about me
It isn't fair
I've had enough now I want my share
Can't you see
I wanna live
But you just take more then you give
Woho!
När mamma och jag gick igenom mina saker på vinden hittade jag min gamla gula väst. Och först tänkte jag slänga den, eftersom den verkligen inte används, men sen såg jag framför mig hur jag svischar ner för skidbackan i den otroligt fräscha gula västen. Så den måste sparas. Och sen dess har jag tjatat på Jonas att han och jag ska åka på en skidresa. Och nu imorse berättade han att han har pratat med sin pappa om det och att vi kan åka. Och då kom paniken. Jag vet att jag inte kan åka skidor, och jag har tänkt på det medan jag har pratat med Jonas. Men nu insåg jag allvaret. Jag ska alltså, möjligtvis, åka på skidsemester med Jonas och Ulf... som är näst intill skidproffs. Hur ska jag kunna klara mig utan mamma? Hon är ju min skidkompis, den jag åker i gröna backen med. Men det blir kul det här, det blir kul...
you know I love it
VECKANS KLÄDSEL: strumbyxor
VECKANS SMINK: foundation och mascara
VECKANS FRISYR: uppsatt
VECKANS LÅT: Gwen Stefani - early winter
VECKANS PLANER: plugga plugga plugga
VECKANS SAKNAD: gymkort
VECKANS BÄSTA: hatten hos Nille
VECKANS ROLIGASTE: att vi åkte till Stavsnäs för att träffa Muppen
VECKANS DUMMASTE: att jag knappt har tränat något
VECKANS MISSLYCKANDE: att jag aldrig tajmar regnet med mitt nya paraply
VECKANS DROG: snickers
VECKANS KÖP: to many snickers
VECKANS GODIS: hehe...
VECKANS HUMÖR: glad liten fågel
VECKANS MENING: skola, äta, sova, skola, äta, sova
you know I love it
DAGENS KLÄDSEL: mjukisbyxor och pappas t-shirt
DAGENS SMINK: lite kajal kvar från igår
DAGENS FRISYR: som en liten bulle
DAGENS LÅT: scott simmons - umbrella
DAGENS PLANER: slappa med Emmeli
DAGENS SAKNAD: Jonas såklart
DAGENS BÄSTA: Emmeli
DAGENS ROLIGASTE: att jag låg och höll om Emmeli inatt
DAGENS DUMMASTE: att jag har ont i nacken
DAGENS MISSLYCKANDE: jag var inte tillräckligt hungrig för mina favoritmackor
DAGENS DROG: vatten, massa vatten
DAGENS KÖP: ingenting än så länge
DAGENS GODIS: ingenting där heller
DAGENS HUMÖR: glad men trött
DAGENS MENING: att sova hela dagen, det är söndag, vilodagen
'cause you can't lose something you've never had
nu är det verkligen inte bra...
nu är det verkligen vinter...
Zabina <3 Jonas
Why, you know I'm always right
Looks like an early winter for us
It hurts and I can't remember sunlight
An early winter for us
The leaves are changing colors
Starting over and over and over again
gwen stefani - early winter
I'm longing for your touch
När jag gick och lämnade tillbaka "28 dagar senare", kom jag på mig själv med att hålla andan när folk går förbi mig. Och nu när jag tänker på det så har jag gjort så så länge jag kan minnas. Jag har inte bacillskräck, det vet väl hela världen vid det här lagret. Men endå vill jag inte andas in den luft som de passerande andas. Och när jag sitter på tunnelbanan föredrar jag att sitta vid fönstret så jag kan andas in luften som pyser ut från lufthålen. Varför gör jag så? För jag har som sagt ingen bacillskräck... Any answers?
Testing one two three
Jag håller på med wedesign nu och jag ska ha den här bilden, men den måste vara en html kod. Så jag provar att ladda upp den här så får jag se om det går bättre då. Annars får jag brainstorma lite mer!
This day just ain't that good day, take me away.
Min klass är underbar, men jag är dålig. Det spelar ingen roll att alla säger "men vi kan inte heller något". JAG kan fortfarande inte, och jag kommer inte kunna mer för att de inte kan. Alla klarar sig endå, de säger att de inte kan men får endå G eller ännu bättre. Men jag klarar inte, jag klarar inte testen Martina gör. Jag förstår inte ens vad det är vi ska ha test/prov på. GAH! Ta mig till cybergymnasiet.
Let him touch you and watch what happens... when someone who can look in your eyes and see into your heart
Haha, Jonas blir alltid så upprörd när man pratar med honom under tiden han spelar. Nu har han fräst åt i stort sätt alla i hela familjen. Han har nämligen en tallrik stående på vardagsrums bordet, där Fredrik ska leka, så alla vill att den ska bort. Och så är det ju inte så trevligt att ha en tallrik framme. Yea yea, det var lite kul.
Jag vill verkligen fortsätta skriva för annars kommer jag inte att ha något att göra eftersom Jonas spelar dator. Och jag vill inte säga åt han att stänga ner spelet heller, eftersom han antagligen kommer vara grinig resten av kvällen då. Jag kanske ska åka hem? Men det är så sent nu, jag pallar inte...
oh thinking about our younger years, there was only you and me. We were young and wild and free.
Oh, I'm just a girl
I can see how we fall. Like the leaves in the wind, like tears on my knee, we will fall to the ground
Ha det bra, hörs!
I have myself to blame, for the state I'm in today. And now dying doesn't seem that cruel...
Det känns så konstigt att vara här hos mamma. Jag har precis kollat genom lite gamla kartonger som har legat i min bokhylla väldigt länge, och det är så mycket minnen. Det känns som att jag är så gammal och kollar tillbaka på mitt liv som ung, som att jag kommer tillbaka till mitt flickrum liksom... Det är en sån sjukt obehaglig känsla att vara här... det är som att jag känner mig hemma fast ändå som en gäst. Jag vet inte om jag bara kan klampa in med min nyckel eller om jag ska ringa först, och ska jag plinga på innan jag använder nyckeln? Allt är så konstigt.. och nu när mamma snart ska flytta. Är det då meningen att jag verkligen ska bo hos pappa på heltid, att jag inte ens kommer ha ett rum hos mamma? Det är som att jag blev stor snabbare än någon hann knäppa fingrarna. Först levde jag loppan med att jag kunde bo lite här och var, och nu känner jag mig bara ivägen eller ovälkommen vart jag än är. Helt plötsligt har jag knappt någon kontakt med mamma och jag, pappa och mattias tjaffsar konstant. Någonstans på vägen gick det snett, och som vanligt är det antagligen mitt fel. Jag är alltid så över dramatisk och onödig.
I can feel your tension baby. Sense that you need some relief. Let me ease your burden...
All the way down tonight
I can sense you need me
I'll make everything allright
Just watch the candle burn
Melting nice and slow
I'll make it better baby
If we ever say we'll never be together and we ended with goodbye, don't know what I'd do
Ny dag, nya andetag
Nu sitter jag på samhällskunskaplektionen och ska läsa om JK (justitekanslern), JääY. Sen efter skolan ska jag fika med Emmeli och sen ska jag hem och så på CSI. Sen sova. Fy fan vad trött jag är. Jag bara längtar tills jag kan komma hem och krypa ner i min skööna varma säng, bulla upp kuddarna lite extra och sen bara njuuuuta!
By the way, helgen var helt jättekul. Skönt att ha en helt aktiv helg för en gångs skull. Annars ligger jag bara hemma och ruttnar.
