.

Så då var det fredag, underbara fredag. Jag är dock inte så överlycklig än. Kanske för att klockan bara är halv två. Jag har varit vaken i två timmar kanske(?) och jag är redan uttråkad. Eller rastlös kanske. Anyway, jag pratade i telefon med mamma igår och nu känns allt lite ljusare. Jag skrev ju förut att jag inte vill någonting och känner mig allmänt misslyckad, men nu vet jag att jag måste tänka ut lite saker. Vad jag vill och varför jag vill det. Typ så. Så alla mina kära  vänner, ni får vara beredda på att jag kommer vara lite nedstämd. För att tänka ut vad jag vill är inte lätt. Eftersom jag för tillfället inte har någon drivkraft, jag vet inte ens varför jag lever längre. Eller fysiskt sätt vet jag varför jag lever. Syre, mat och allt sånt där. Men det är som att jag bara rör mig i rutin, jag gör ingenting jag själv vill längre. Jag bara hänger med alla, för det är lättare att driva med än att hitta sin egen väg. Men det som händer är att jag sakta men säkert dör lite inombords. Jag blir mindre och mindre jag, Zabina, och istället mer en blandning av allt. En enda stor röra. Allt bara flyter omkring inuti mig, jag har ingen balans, ingen röd tråd att följa. Det är  massa röda trådar, och jag vet inte vilken av dem som leder till min lycka.

Och denise - från mig till dig - Avril Lavigne - keep holdidng on: