only fools belive in happy endings, all great days ends with misery

Jag har så ont över allt, och det kliar så fruktansvärt mycket. Den där pirrigt kliande känslan är för länge sen bort, nu gör det bara så ont. Och eksemen sprider sig som kolera, jag är helt täckt av små röda prickar som bara blir större, och på armbågarna har de klibbat ihop sig och blivit en enda som röd FLÄCK. Jag blir nästan lite rädd. Och alla tjatar om att jag måste gå till läkaren, men de kommer ändå bara säga att det går över med tiden, eller skriva ut någon salva.

Och jag vill bara ha min lilla pojkvän här, Mattias har Jonna här och de är så kärleksfulla att jag bara vill kräkas. Men Jon är så... Ja... Så olik mig. Han behöver mig inte alls, inte så som jag behöver honom i alla fall. Eller behöver och behöver, jag vill väl snarare behöva honom. Jag tycker om att vara med honom, kolla på honom och prata med han. Höra honom.
NEJ FUCK IT! GÅ OCH ÄT DÅ! Orka att jag bara vill prata med dig och du blir sur.
GAAAHHH JAG HATAR ATT HA EN POJKVÄN SOM KAN VARA SÅ ÄCKLIG ELAK OCH FÅ MIG ATT MÅ SÅ FÖRBANNAT DÅLIGT

puss hej, jag älskar dig jon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0