.

Nej, jag mår inte bra men anledningen till att motsattsen ständigt blir mitt svar är för att det här är min börda att bära. Det är jag själv som har satt mig i den här situationen där jag helt enkelt inte mår bra i. Det är lättare att säga att allt är bra och le åt saken istället för att förklara något jag inte själv rikitgt förstår. Jag mår som jag mår av så många olika anledningar, så många små saker som numera är ihopklumpade till ett berg.

Jag är inte nöjd med mig själv som person vilket gör att varje misstag, varje snesteg, varje bråk, varje spydig kommentar, blir otroligt mycket svårare. Jag tar allting onödigt personligt efter som jag inte ens själv tycker om mig. 

Vi har alla problem numera. Ingen av mina vänner verkar fullt ut lycklig. Och kanske är det så när man närmar sig slutet på tonåren, eller så är vi bara en otroligt deprimerad generation. Jag ställer hellre upp för de vänner som behöver mig än att besvära dem med mina problem. Jag kan må bra när jag är med mina vänner och jag kan må bra när jag inte klarar av att må dåligt. Jag kan bita ihop och göra det som förväntas av mig och jag kan leva med det. Men jag inser ju själv att det inte är ett liv att leva där man aldrig känner sig hemma, eller nöjd. Men tills jag kommer på en lösning eller tar itu med det så kan jag leva med det. Jag måste leva med det. För i dessa tider har jag inte tid att må dåligt och tycka synd om mig själv. Jag måste må bra och jag måste le, för mina vänner och min familj.  

Det är sjukt hur många bulimi och anorxia bloggar det finns när man väl kollar. Såg att en hade kommenterat hos Denise och när jag gick in på hennes blogg så var det bara bulimi-människor som kommenterade där. Jag tycker det är lite läskigt när man läser alla deras bloggar. Om hur de skär sig så de svimmar och äter inget, spyr galla med blodklumpar. De kallar det självkontroll, och visst det stämmer väl kanske. Men det är ju snarare mer självkontroll att äta rätt och leva hälsosamt. Att motstå hungern makes no sense för mig. Man behöver äta av en anledning - för att leva. Vad är det för liv när man ständigt går och tänker på att inte äta, att inte falla för frestelsen. Man har ju ingen energi, ingen kraft att göra något. Ångest. Det är bara massa ångest och ändå är det så många människor som faller för det. Som lever så i flera år, har som ideal att väga 20kilo. Lev bara.

Jag förstår verkligen inte.

Idag var jag och hälsade på Jonas på hans jobb och sedan så åkte jag in till stan och köpte smink och hårfärg för presentkortet jag fick av Lieanne. Nu lyssnar jag på Jordin Sparks - no air på typ högsta volym. Så jävla najs...

Snart ska jag åka in för att sola med Emmeli, behövde bara äta innan. Bli inte förvirrade av den nya bloggtiteln - jag äter fortfarande.

Det känns som att det var ett tag sen jag skrev, kanske inte i för sig - men aa. Igår träffade jag Hanna, Tillan och Linn, det var typ två år sen vi sågs men det märktes verkligen inte. Vi startade kvällen hemma hos Linn och klackade sedan vidare för att hitta en krog som var öppen en söndag efter en midsommarhelg. Vi satte oss på Snaps och regnet började ösa ner. Jag blev blöt och hade bara trekvartsärmar men med gott sällskap bryr man sig inte så mycket. Sedan gick vi vidare till Tillan i tornet och då hade det kommit lite fler människor.

Vi satt i Tillans lägenhet och drack 3,5% och jag tror att vi sammanlagt drack 7st 6-pack och vi var sex personer som drack. Jag hade verkligen så himla trevligt och det är ju alltid kul att träffa nya människor. Speciellt Charlie som é bäst och Max som är vackrast av alla och självklart var ju jag där som är så jääävla sexig (regler från ölspelet alltså).

Nu sitter jag här med Emmeli i min skön-sköna soffa och halvglor på tv. Snart är det dags för pizza och sedan kommer Jon över och sover här ikväll. Vi har ju inte setts sen i torsdags.

Midsommar skulle firas på möja med vännerna men eftersom jag och Denise är sega och naiva så har vi nu missat alla båtar som går och Elin kan typ inte hämta oss med sin båt så vi kommer antagligen stanna här hemma. Inte mig emot men Denise är uttråkad. I'm not that much fun without a penis. Livet leker och jag har precis ätit massa morötter med två olika dippar. Mumma! 

Idag bär det av till Denise! Hennes familj är på landet så jag ska bo hos henne istället. Sen ska vi se Sex and The City filmen också! Till frukost ska jag göra en liten fruktsallad á la mamma - endast apelsin och banan. Underbart gott!

Min kära pojkvän som ligger och sover så sött. Det måste man ju visa hela världen!

Urusel match (varför hyllar alla Zlatan?) men min kära bror visade mig de skönaste människorna någonsin - Flight Of The Conchords. Gå in på youtube.com och sök på deras namn. Helt klart värt det, jag lovar.

Bror min hade med sig en underbar öl föresten. Innis & Gunn - helt underbar. Den hade lite vanilj i sig, mums. Prova på den om ni har möjligheten.

Det är lustigt vilken dimma jag befinner mig i för tillfället. Jag är mer aktiv än vad jag brukar vara (vilket i för sig har resulterat i att min kropp bröt ihop och jag nu ligger kallsvettig i soffan med en våt handduk över mig)  men ändå känner jag mig så bortkopplad från allt. Jag vet inte hur någon mår, på riktigt. Man får ytliga sms där de svarar "jag mår bra" - och vem säger inte det? Oavsätt hur man mår? Men jag har ingen koll. Även när jag är ute och umgås med dem är det alldeles för många för att jag ska kunna fördjupa mig i vad som händer i allas liv.

Jag har satt mig själv i en sits jag verkligen inte vill vara i. Jag är den där vännen man ringer för att hon är en del av "gänget" och jag är inte den man ringer när det händer något. Jag sitter i den sitsen där man får höra om någon extrem nyhet genom en främmande människa eller under en konverastion mellan närmare vänner. Jag har inte fokuserat på någonting den senaste tiden vilket har gjort så att jag är helt utanför kartan. Jag vet inte hur jag eller någon annan mår, jag har helt tappat mina mål och min drivkraft och det känns som jag sitter i skuggan medan alla andra är och badar i solen... Samtidigt har jag inte kraft nog att ta tag i det här. Det är som att jag har fallit så långt ner på stegen att det bara känns omöjligt att klättra upp igen.

Men allting kommer bli bättre. Mycket bättre.

Vi (läs: Mia, Stoffe, Jon, pappa och jag) har precis sett på house of wax eftersom typ alla jag känner har sett den och det är ju alltid kul att kunna hänga med i svängarna. Den var väl helt okej. En läskig film under tiden man ser den, skrämsel effekter och sånt. Men nu så här efteråt är jag inte särskillt rädd.

Däremot så har vi nu satt igång The Shining (som jag har sett massa gånger förut) och ljudet från den är så himla läskigt. Och så pratar Stoffe om folk som har dött på mystiska sätt på hans hotell. Inte kul, inte kul.

Jag saknar Denise och är orolig för jobbet som telefonförsäljare. Det känns inte rätt.

Nu har jag precis beställt två par skor från ellos eftersom jag verkar vara den enda i hela min vänskapskrets som inte är intresserad av fotboll. Så lite tröstshopping för att det är så synd om mig. Och självklart - pappa betalar. Jag som lever i över-överklassen har ju det privilegiet att min far faktiskt kan betala allt för mig. På tal om det - jag ska nog ta och öppna min flaska crystal nu. Vi ses på Stureplan, mina vänner! Eller aa, de som tjänar över 150.000 i månaden i alla fall!

Fy fan vad jag är uttråkad. Är det bara jag som tippar på 2-1 till Spanien?

Först och främst se aldrig BlackCheep. Det är helt klart den sämsta filmen jag har sett och jag älskar de flesta filmerna jag ser på. På nåt vänster har jag nu lyckats se den här filmen två gånger och jag känner mig lika bestulen varje gång. Varför har jag lagt ner tre timmar på denna film? Skulle varit en komedi men den var fan inte rolig. Bara överdrivet äckliga blodeffekter och misslyckade skrämseleffekter.

Nu har Mia kommit hit och jag måste lämna tillbaka de tre filmerna vi hyrde i onsdags. See ya...

Så ikväll ska man ut på krogen - utan pengar. Men med gott sällskap plus att jag inte har träffat Mickis på väldigt länge och nu har hon ju till och med tatuerat sig! Såå... What to wear?

Mamma: Vi hade med oss vatten som vi släckte elden med plus att det var i en grill och inte direkt på marken.

Idag drömde jag om zombies igen men jag tror att det här var en surviver-dröm faktiskt. Jag satt i en bil (Stoffes bil?) och körde ifrån alla, körde över dem. I slutet av drömmen verkade de inte ens vara några zombier kvar, bara knäckta människor som tappat livsglöden. Vilket fick dem att bara uppföra sig smått efterblivet.

Jag är trött och vill sova men jag ska snart åka iväg till jobbet. Eller om fem timmar men jag måste förbi mamma först. Om nu tältningen blir av eftersom det verkar som att regnet börjar komma nu.

Allting känns lite lättare nu. Jag behöver inte tänka på någonting som har med bygg att göra i över två månader och jag har ordnat ett sommarjobb. Ingenting peppar mig mer än att jag faktiskt har ordnat ett sommarjobb helt på egen hand. Ingenting som någon mammas kusins dotters kompis har ordnat utan det är jag och bara jag. Eller ja, Mia tipsade ju mig så hon förtjänar ett litet tack.

Nu ska jag ta bort mitt smink med tvål efter som ansiktstvätten är slut sedan ska jag gå och lägga mig för imorgon kommer jag antagligen börja jobba och jag behöver all energi jag kan få. Imorgon ska vi antagligen campa utanför skolan också. Får se hur det blir med det.

ALLMÄNT
är du kär i någon: Ja, Jonas
vad gör du om ett år: firar att jag fyller nitton
önskar du att du bodde någon annanstans: Ibland, skulle vara skönt att vara någonstans där man inte känner någon.
tänker du på självmord: Det händer, inte för att jag någonsin skulle falla mig i att göra det.
vill du ha fler piercingar: Naveln skulle vara fint
vill du ha fler tatueringar: Ska göra en med Denise efter sommaren
dricker du: Vilken nybliven arton-åring gör inte det?
vilket shampoo använder du: Catwalk
vilken parfym använder du: Ralph Lauren Rocks
vilka skor använder du: Vita tygskor från H&m, svarta pumps från DonnaGirl
vad är du rädd för: Att förlora någon jag älskar
gillar du att tvätta: Så länge det är frivilligt
gillar du bergochdalbana: Faktiskt inte. Min oroliga mage tillåter inte sån

HAR DU NÅNSIN..
gråtit över en pojke: Ja, många tårar har runnit för det.
gråtit över en flicka: Oh ja, mer än för pojkar tror jag. Att svika en vän eller bli sviken svider himla mycket mer än om det är en kille som gör det.
ljugit för någon: Ja, vilket har satt mig i jobbiga situationer back in the days
varit i slagsmål: Inte allvarliga
blivit arresterad: Adrig

[ ] Ditt efternamn slutar på ...son, lund, gren, holm
[ ] Du vet någon som har samma förnamn som du
[x] Du vet någon utanför din släkt som har samma efternamn som dig
[ ] I din familj är ni fler än 2 barn
[ ] Du bor i villa
[x] Du bor i en tätort
[x] Dina föräldrar är mellan 35 och 50 år gamla
[ ] Dina föräldrar har gift sig
[ ] Din pappa är yngre än din mamma
[ ] Din familj har en bil av ett svenskt märke
[ ] Din pappa heter Lars
[ ] Din mamma heter Anna
[x] Du har blåa ögon
[x] Du har tillgång till Internet hemma
[x] Du har egen mobil
[x] Du har ett eget rum
[x] Du har varit i Danmark
[x] Du har varit i Norge
[x] Du har varit på Gotland
[ ] Du vet vilken av vänern o vättern som är störst
[x] Du vet vad värnern o vättern är för något
[ ] Din familj har en husvagn
[ ] Du känner någon som har husvagn
[ ] Ingen av dina föräldrar röker eller snusar
[ ] Du har ingen släkt som kommer från andra länder
[ ] Du idrottar minst 2 gånger i veckan
[x] Du har/ har haft en hund/katt
[x] Du får månadspeng / studiebidrag
[x] De flesta i din familj är blåögda
[x] Du äter snabbmat
[x] Du följer en serie på TV
[x] Du är kär
[x] Du är född i mars, april, juni, augusti eller december
[ ] Du är blond

Mutliplicera antalet kryss med 3.
Jag är 54% (18x3) svensk.

Vilken hetta! Mia och jag har spenderat dagen på flaten och solat, badat och käkat hamburgare. Nu sitter jag med min flaska vatten och känner självklart att ett litet solsting trycker på och får mig att vilja lägga mig ner och sova ett tag. Men jag måste snabba mig iväg till Nacka för att grilla (fast vi kanske inte grillar med tanken på att det är eldningsförbud numera) med grabbarna. Helst av allt skulle jag bara vilja ligga här i trosor och kolla på Rasmus På Luffen.

Jag gick på krogen för första gången igår och det var väldans trevligt. Härliga människor och hyffsat bra musik (framåt natten blev det kareoke och ju senare det blev desto sämre musik/sångare blev det). Ikväll ska jag antagligen ut med Emmeli och hennes kompisar också, om jag inte är allt för solstingad.

Ses.

Pappa kom hem från jobbet eftersom han inte mådde nå bra och med Mia vid sin sida. Självklart hade han med sig ännu mer presenter! En påse som var från Lieanne och ett rosa litet paket som han köpte efter jobbet. Mia hade såklart presenter också och tydligen ska jag få en present till också - men den måste jag följa med och fixa.

Så vad har jag fått hittills? Jo:
- En verktygslåda av mamma
- En basker, också från mamma
- Ett sommarlovskort, av mamma
- Hörlurar till mobilen av pappa
- Soda Stream av pappa
- Ett halsband med ÄKTA diamand från pappa (det var det han köpte upp efter jobbet)
- Hårinpackning från Lee Stafford av Mia
- Intersport-tofflor av mia (så jävla sköna)
- Hårinpackning från H&M av Lieanne
- Fotscrub från H&M av Lieanne
- Ett läppsyl med aloe vera och massa sånt, från Lieanne

Sen ska jag förnya mitt pass med mamma och så fick jag bankuppgifterna till ett konto som jag haft sedan jag var liten.

Ikväll vid middagen får jag presenten av Emmeli och Jonas&Sebbes. Denise ska jag också få av :) Det här känns bra alltså!

När slutade jag leva mitt liv och istället ägnade min tid åt att leva som andra vill att det ska vara? Jag censurer min glädje för att inte såra de som inte är lika glada. Jag offrar dagar som jag har tillägnat åt mig för att jag inte vill svika den vän som behöver mig. Jag skrattar annorlundare för när någon berättar ett skämt förväntar de sig att man ska skratta högt. Och jag kan inte det. När jag tycker något är väldigt kul så kommer det inte fram ett ljud. Jag håller inne mina aggretioner för att jag vet att den andra personen bara kommer brusa upp och det hela kommer vilket som sluta med att jag ber om ursäkt och går och misshandlar min själ.

Alla de här sakerna är bara tecken på omognad. Komiskt nog var jag mycket friare i mitt sätt att vara när jag var yngre. Då skrev och sa jag precis det som föll mig i. Numera vågar jag inte ens skriva här i bloggen vad jag egentligen känner eftersom i stort sätt alla jag känner läser den här bloggen och självklart tar de åt sig. Även fast jag, vid tiden då de läser det, redan har kommit över det. Mitt sätt att släppa saker och ting är ju genom att skriva det. Get it out of my system.

När jag gick i åttan/nian åkte jag med mamma till cypern och skrev en artikel om det. Mamma berömde mig för mitt sätt att skriva - det var så ärligt och sött. Min mormor sa i stort sätt samma sak och alla som läste det skrattade åt mitt härliga sätt att skriva. Jag förstod inte grejen med det. Det är väl klart att man skriver det man tycker? Hela artikeln skulle vara upplagd som en dagbok. En resedagbok. Så då är man väl ärlig?

Är det inte så med min blogg? Eller mitt jävla liv? Det ska vara en självklarhet att göra det man vill göra och säga det man vill säga. Men på något vänster har jag lyckats växa bort från den egenskapen. Jag kan i stort sätt aldrig tänka på mig själv. Och när jag väl gör det får jag stora stora skuldkänslor och beter mig som en jävla efterbliven idiot för att gottgöra mig. Vilket bara gör det hela ännu värrre eftersom då tror personen i fråga (läs: Jonas) att jag bara larvar mig och blir ännu surare.

Kanske är det bara grejen att jag aldrig kan göra något rätt? Eller att den senaste tiden har jag mått riktigt uselt och jag har inte vågat säga det till någon eftersom jag inte vill framstå som självisk. Jag är inte den enda personen med problem och enligt min bästa vän har jag allt. Det kan ju vara det att jag samlar allting som händer i en liten burk och när burken är full häller jag den över hela kroppen och blir helt hysterisk och måste få alla andra att må bra för att själv må bra? För det finns ingenting som heter "bryr sig för mycket". Jag väljer bara att trösta andra för att inte hantera min egen smärta. För skulle jag göra det skulle jag svika andra människor runt omkring mig. Skulle jag göra allting jag egentligen vill göra för att må bra skulle jag (förutom att råna en bank) verkligen förlora vänner jag verkligen bryr mig om. Det här är helt ologiskt och bara jättekomplicerat.

Det är knepigt det här. Gör jag inte det jag vill göra så mår jag dåligt. Jag gör det jag vill göra så mår jag nästan ännu sämre. Är det fortfarande bara jag som är helt övertygad om att jag har en hjärntumör? Det här är inte friskt beteende.

Ja, mamma, vi (läs: Stoffe och Sebbe) gick tillbaka och plockade upp skräpet. Och ja, mamma, vi släckte grillen ordentligt och ingenting brann så länge vi var där. Hör jag på nyheterna att det är en skogsbrand i Nacka så ska jag anmäla mig själv på en gång. Jag fyller ju arton snart så då får jag känna på hur det känns att åka in i fängelset. Kan vara en rolig upplevelse. Vem vet?

Efter skolan idag (fick föresten G i slutbetyg, hade vi gått hela terminen sa Mats att vi hade fått VG) så åkte vi och grillade ute i Nacka. Det var jag, Denise(hjärta), Mia(hjärta), Jon, Sebbe, Stoffe och André som grillade och Stoffe badade såklart. Vi hade korvkrig och blev förföljda av en irriterande snubbe som informerade oss om att vi lämnat skräp. Om han ändå följde med oss hela vägen till bilen kunde han väl ändå ta med sig påsen?

Imorgon klockan 01.45 fyller jag år. Nu är det bara några timmar kvar.

Snart ska jag kila iväg till skolan och bygga på Jonas friggebod. Tänkte bara uppmärksamma er först att det är imorrn jag fyller år.

Jag kom hem precis och var helt deppig för att pappa är ute med jobbet och jag ville ha sällskap. Men så sätter jag på tvn och vilken film är det inte som är igång om det inte är Feast. Världens klockrenaste jävla film!!

Hunken McSteamy från Grey's Anatomy är med också.

Nu är jag helt redo för att åka hemifrån men det är en och en halv timme kvar tills jag ska åka. Imorse gjorde jag frukost (med kaffe) till pappa. Han äter ju aldrig innan jobbet så idag gjorde jag i ordning det och sedan gick jag och väckte honom. Så nu har han lite kraft i sig när han ska till tandläkaren och allt...

Jaja, jag får väl fortsätta chatta med Gud som tidsfördriv. Eller kolla på det inspelade Gossip Girl och DH såklart!

Jag önskar att Linda var här nu så hon kunde sagt åt mig för länge sen att sluta spela The Sims. Jag är hungrig, kissnödig och trött. Vem sköter mina parametrar?

Vet ni föresten att jag är en sån där "headturner"? Sån som får folk att vända sig om på gatan för att man är så snygg, eller får folk att tappa saker eller gå in i en stolpe/glasruta? Jo det är jag.

Idag när jag var påväg hem från min shoppingrunda och skulle in på hemköp för att fullända dagen med en påse godis så var det en gammalgubbe som gick förbi mig. Han ryckte till när han såg mig, började fumla med plånboken och sedan när jag passerat så vända han sig om och stönade belåtet. Så hell yeah, I'm a headturner! Att han var 60+ behöver vi inte säga till nån...