.

Jag vill, på något sätt, rädda alla mina vänner. När det händer något allvarligt eller de gör saker som de inte borde göra, som inte är bra för dem, då vill jag kunde fixa det så att alla mår bra igen. Det är som när jag ser gamla, förfallna, hus... jag önskar alltid att jag hade pengar nog att köpa det och rusta upp det igen. Så att det är lika fint som det var när det var precis nybyggt.

Jag blir väldigt förbryllad när jag märker att jag inte kan göra något för dem. Det är ju inte alltid det hjälper att säga till eller försöka ordna det för ibland måste man ju lära sig av sina egna misstag plus att det är ju faktiskt det bästa sättet att lära sig.

Jag menar inte att jag är värsta perfekt och ser ner på er. Ni som känner mig vet att jag är långt ifrån felfri vad gäller mitt sätt att vara eller bete mig. Ni vet även att jag inte är dömmande eller rättande och avgudar alla mina vänner. Ni är felfria. Men ibland sätter ni er själva i situationer som inte är bra för er. Som får er att må dåligt och tappa fokuseringen.

Jag vill lösa allt. Jag vill lösa världsproblem och ornda fred i världen. Jag vill att alla fattiga människor som svälter ska kunna få sig en rejäl måltid och rent vatten och en hel natts sömn i en stor, varm och skön säng. Jag vill att det där lilla förfallna huset ska få känna sig lika praktfullt som David Beckhams lyxvilla.

Jag vill se mig själv som en sådan person som alltid sätter andra i första hand. Jag vill vara en sådan person. Och många gånger går jag och lägger mig på kvällen och känner att jag har alldeles för många bollar i luften. Men det jag gör är inte tillräckligt eftersom mina vänner fortfarande lider eller är plågade av det ena eller det andra.

Så vad göra..?