.

Det är lite lustigt att jag för bara några timmar sedan vandrade på Visbys krångliga små gator, att jag satt på två olika krogar med Emmeli och hennes  brorsa, och nu sitter jag här i Skarpnäck med samma gamla grenar utanför mitt fönster. På bara några timmar är jag tillbaka till asfalten, inga torra ängar som liknar Grekland eller flockar med får som står och häckar i skuggan.

Så vad har jag gjort där nere egentligen? Jag har solat och badat, bränt mig på hela baksidan av kroppen, balanserat flaskor på huvudet, målat om ett hus, varit på släktkalas, spelat kubb, gått vidare och förlorat mot två grovt seriösa lag. Jag har ätit grillat och cyklat till Havdhem, jag har träffat Sebbe och Danne en stund i Visby, jag har kolllat på två säsonger av The Hills och njutit av lugnet som bara finns på Gotland.

Gotland är fantastiskt, Emmelis familj är fantastisk. Emmelis släkt är nästan ännu bättre, tror jag aldrig har träffat en så händelserik släkt. Nedbrända hus, fulla gubbar som ramlar i trappor, backa över sin katt, vara så full att man springer naken och somnar på vägen, gängbråk och fylleceller. Underbart!