mot mörkare tider, fast inte för mig

Jag har börjat vänja mig nu vid att vara "själv" och faktiskt till och med börjat uppskatta det. Jag trivs med att jag kan åka in och träffa en vän i nöd helt utan att tveka eller behöva dra med mig en pojkvän. Jag gillar att jag alltid finns till hands, om jag inte är med en annan vän. Jag älskar att kunna ställa upp för mina vänner och jag älskar att jag har så mycket tid för mig själv. Inte för att jag använder tiden smart, jag somnar bara framför tvn. Men nu har jag möjligheten att börja ta hand om min kropp och själ, precis i det tempot som jag själv önskar.

Kanske blir det inte en så seg vinter ändå.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Var inne o kollade lite. Det är nog dags att ändra din profil...känns gammal och det är nog dags att tänka på ditt motto: Forget about the people from your past, cause there's a reason they didn't make it to your future. För när jag läser så känns det som om det inte alls stämmer, mer som om du bara tänker bakåt o inte framåt o på dig själv.

2008-08-30 @ 00:00:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0