så kan man också göra

Ja, gårkvällen blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig. Emmeli kom till mig runt halvsju och då åt vi middag och fixade maskeradklädseln. Vi mötte upp Olivia och Madde vid Mariatorget och sedan bar det av mot båten på Söder Mälarstrand. Jag var den fjärde Sandy som kom och Emmeli var den tredje catwoman.

Det var sjukt kul! Vi dansade galet mycket och när vi var tillfredsställa med allt så gick vi hem. Eller jag skulle gått hem. Men när jag gick ner i tunnelbanan på Mariatorget så mötte jag Denise och Linda som var på väg till efterfest vid Gärdet. Så jag följde med dem istället och när vi återigen var tillfredsställa så åkte jag och Linda hem eftersom Denise redan hade ockuperat ett sovrum. Det tog ett tag att komma hem eftersom vi behövde köpa kaffe och bullar innan vi tog oss hem så när vi väl var i Mälarhöjden och skulle sova så var klockan 06.20. Inte illa pinkat.

Jag vaknade sedan vid halv nio kanske med den grovaste värken jag någonsin känt. I mina ben. Det var som kramp fast jag kunde inte bli av med den. Träningsvärk gånger tusen miljarder. Jag kunde inte ha benen på något sätt utan att det gjorde ont så jag försökte gå runt i Lindas rum men jag var alldeles för trött.

När Linda vaknade sedan för att gå till jobbet så tog jag en ipren och sedan fick jag skjuts hela vägen hem och då hade iprenen börjat värka så jag kunde somna igen. Nu känns mina ben som betong. De är jättevarma och det är som att lederna håller på att gegga igen eller nåt. Jävla obehagligt. Så jag rör mig så lite som möjligt. Förutom att min bror vill gå och handla nu då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0