I finally know I needed to grow

Ingenting i helgen blev som det var tänk, men ändå har den varit rolig och jag har endast haft trevligt sällskap. Det enda dåliga med helgen var att jag och Mickis bråkade med Denise, om så onödiga saker.

Just nu är Mia inne i duschen så jag passade på att skriva lite i bloggen, som hon och jag har suttit och försökt ändra hela morgonen. Men nu kör jag på den här designen ett tag till (som jag härmade Emmeli med, dock har hon bytt igen till en MYCKET snyggare).

Jag satt och tänkte lite, som alltid, och kom fram till att mitt dåliga självförtroende och min osäkerhet är bara ett tecken på omognad. Jag har inte växt upp än. Jag ser ofta mig själv som så mycket äldre än mina vänner. Jag kan sitta och lyssna på deras konversationer och tycka att de är så jävla omogna. Men det är jag egentligen som är omogen. Jag har inte hunnit acceptera den jag är än.

Jag måste lära mig att gilla mig själv, se mina fina egenskaper istället för de dåliga. Visst ska jag självklart inte glömma de dåliga, att veta sina brister underlättar ju när man ska försöka förbättre dem. Jag måste acceptera att det är så här jag ser ut, så här jag är, och jag måste lära mig att älska det. Det är inte förrän då jag kommer känna mig starka som person och mer säker på mina val i livet.

Jag vet att jag kan vara så jävla självsäker och bara utstråla styrka och charm och det är ju så jävla sexigt! Vad är sexigare än någon som är säker på sig själv? Visst det kan ju vara jävligt irriterande också, med dem som verkligen vet att de är snygga och man blir bara äcklad av dem istället. Men när man bara är så där nöjd med sig själv... det är ju som att alla andra också ser den snyggheten då.

Så det finns två saker som jag borde prioritera först av allt. De är att jag ska:
1. Älska mig själv
2. Våga stå på mig och säga ifrån

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0