hemma är jävligt bra

Så, jag kommer hem med världens leende och små springande för jag ska få träffa pappa! Jag slänger fram nycklarna och panikartat rycker jag i dörren. Den är låst. Pappa då, alltid så noga med säkerheten, tänker jag och låser upp under låset. Jag rycker i dörren igen, men den går fortfarande inte upp. Överlåset är också låst. Pappa är inte hemma. Pappa är och besöker farmor på sjukhuset så nu får jag sitta här och vänta i någon timme på att han kommer hem.

Kanske ska jag passa på att dammsuga när jag ändå bara sitter här. Eller äta lunch kanske? Eller så sitter jag bara här och väntar... Jag älskar att vara hemma igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0