.

När man är med Denise kan man verkligen läta sitta hjärta. Vad man än säger så förstår hon alltid och kommer med sådana ärliga och vänliga råd.

Vi lyssnade på en låt för ett tag sen med one republic och då sjunger det "stop and stare. I think I'm moving but I go nowhere". Det känns lite så just nu, eller det har gjort det ett bra tag. Det är som att jag väntar på att något ska hända med mig eller mitt liv. Det är som att jag ser på mitt liv utifrån någon annans ögon. Som att jag inte kan kontrollera det som händer i mitt liv. Jag ser, jag hör, men jag gör ingenting för att stoppa dåliga saker och glädjas av bra saker. Det känns som att jag sitter i något slags vänterum och väntar på att få komma in, where ever jag nu ska.

Jag älskar mitt liv nu, mer än någonsin. Men det känns som att jag på något sätt inte kan njuta av det, eller som att jag inte uppskattar det tillräckligt. Det är därför det är så bra att jag och Denise har vår dag då vi ses. För jag behöver min dos av Denise för att fungera. För när man är med henne kan man inte göra något annat än att uppskatta henne och, ja allt... Nu börjar gossipgirl, see ya!