.

... is just to love and be loved, in return.



Jag vet ju att kärlek inte alltid är som på film. Även fast om man skulle kunna klippa ut de bästa tillfällena i ens förhållande skulle det bli som vilken kärleksklyscha som helst. Även om jag förstår att allting inte är så där bra och att man aldrig kommer få det så bra så älskar jag sådana här filmer. Det får en att fundera, hoppas och drömma sig bort. För vad vore livet utan drömmar om kärlek? Vad vore mitt liv utan drömmar? Jag lever i stort sätt för drömmarna de är dem som håller mig igång. Visst är jobbigt när man börjar fantisera upp sitt dröm liv och sedan inse att man inte ens är i närheten. Men samtidigt är det så härligt att man har möjligheten, eller förmågan, att drömma sig bort totalt. Jag kan liksom sitta vid middagsbordet och bara försvinna helt. In i mina tankar och drömmar.

Men Moulin Rouge alltså... den och The notebook är helt fantastiska kärleks filmer. Man blir liksom helt varm, helt rörd, helt... helt förälskad...