bryter det redan

förlåt men jag kan inte sluta känna att oavsätt vad jag gör så gör jag alltid någon besviken. Att bry sig är bra men jag är trött på att ständigt hålla tillbaka för andras välmående. Det här suger. Kanske skulle jag vara lite lyckligare om jag var känslokall.

Vad fan är jag?!


Ibland förstår jag inte varför jag har vänner. Vad har jag att bidra med? Varför umgås någon friviligt med mig? Varför fortsätter jag att gnälla som en annan jävla crybaby?!

Haha, jag börjar mer och mer tro att jag faktiskt är schizofren. Jag ligger förför en spegel och skriver här och efter att just ha skrivit det jag skrev så kollar jag in i spegeln och börjar göra massa grimarser och små fnissa för mig själv. Någonting är ju allvarligt fel med mig.

All those days spend together
I wished for better
But I didn't want the train to come
No it's departed
And I'm broken hearted
Seems like we'd never started

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0