.

Recklessly abandoning myself before you
I wanna open up my heart
tell you how I feel.

Det är lite roligt hur lätt jag blir intresserad av folk. Hur många är vi uppe i nu, Mickis? Fyra? Fem? Vilket som tycker jag det är underbart, det är mycket roligare i skolan när man har några stycken att kolla på. Dock tror jag att en är 92a och det är inte okej. Plus att han har jättefjollig röst. Det är också lite roligt: Jag hittar alltid något fel som jag gör att jag tillslut tappar intresset. Som 92an med fjollig röst. Det skulle ju omöjligen funka mellan oss, oavsätt hur kär jag var. Jag skulle bli galen så fort han öppnade munnen - om det inte var för att kyssa mig självklart. Men sen har jag ju garanterat ögonen för någon annan, men det är liksom omöjligt. Ungefär lika omöjligt som att jag skulle kunna lyfta Skarpan. Mm, ganska bra liknelse faktiskt. Tihi.