ett steg framåt
Jag tog ett djupt andetag, klickade på Spara & Publicera och började gråta. Kanske är det ingenting märkvärdigt för er läsare men under tiden jag skrev blev allting så klart. Jag löste mina svåraste gåtor. Tyngden från mina axlar, stenen från mitt bröst, klumpen i min hals försvann. Det är som att jag har hållt andan så himla länge och jag tog äntligen ett djupt andetag.
Kommentarer
Trackback